Soleksem och ljuskänslighet

Soleksem och ljuskänslighet

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2008-06-03
Uppdaterad: 2019-06-17
Författare: Redaktionen
Granskad av: Redaktionen

Solutslag är mycket vanligt och man räknar med att omkring 10-15% har mer eller mindre omfattande besvär av detta. Alla kan få solutslag, men mest utsatta är ljushyade och rödlätta personer som har svårt att bli bruna och mest blir röda och brända av solen. Solutslag kan börja i vilken ålder som helst, men oftast före 30 års ålder.

I de flesta fall börjar besvären efter det att man har bränt sig kraftigt i solen, vanligen i samband med en solsemester utomlands. Många kommer ihåg det exakta tillfället för denna händelse.

Klinisk bild

Soleksem yttrar sig vanligen som små kliande knottror eller blåsor, oftast på bröstet men också på andra ställen där solen kommer åt, t.ex. handryggar, armar och ben. Ansiktet klarar sig ofta på grund av ett s.k. härdningsfenomen, genom att det dagligen utsätts för små doser av ultraviolett ljus. I svårare fall kan dock även ansiktet och andra partier på kroppen komma att engageras. Det finns lindrigare och svårare former av ljuskänslighet. Sjukdomsbilden varierar också från små knottror och blåsor, till större och ibland mycket utbredda utslag. Utslagets brokiga utseende har givit upphov till namnet - kroniskt polymorft ljusutslag. Solutslag kan komma flera dagar efter solandet, varför man inte alltid tänker på sambandet med sol. Besvären sitter sedan i några dar till ibland flera veckor, och i svåra fall även längre. I sällsynta fall kan man ha besvär även vintertid, och då också på klädbetäckta områden.

Det finns också vissa speciella sjukdomstillstånd som är förenade med en ökad ljuskänslighet. De har dock sina särskilda kännetecken, vilket alltid beaktas vid läkarundersökningen.

Orolig över din leverfläck? Fråga hudläkare idag och få svar inom 24 timmar »    I samarbete med hudläkare

Sjukdomsförlopp

Har man väl fått solutslag en gång fortsätter besvären varje vår och sommar vid förnyad solning. Det beror sannolikt på att det i huden har bränts fram vissa ämnen som sedan reagerar vid sol även framöver - en slags "solallergi" har uppkommit. Är man oförsiktig kan känsligheten öka och man får utslag lättare, men också på nya hudområden som tidigare klarat sig. Man vet numera att det framförallt är långvågigt ultraviolett ljus (UVA), men också kortvågigt UVB-ljus, som utlöser symptomen. Vissa läkemedel kan ibland bidraga till uppkomsten, men i de flesta fall är det solen enbart som är orsaken, och att man vistats för länge i den.

Behandling

Många ljuskänsliga patienter upplever ett s.k. härdningsfenomen, d.v.s. man har mest besvär i början av försommaren och sedan vänjer sig huden och besvären minskar. Detta kan utnyttjas ur behandlingssynpunkt. Har man en gång fått solutslag skall man först och främst alltid använda solskyddsmedel. I början använder man ett medel med en hög skyddsfaktor, 15-30. Medlet måste skydda bra mot både UVB och UVA. På våren när huden är blek måste den vänjas mycket sakta och försiktigt vid solen.

En blek och oskyddad hud hos en normal person som inte är ljuskänslig, kan bli röd och bränd redan efter 20 min i den svenska vårsolen. Börja därför med bara 5 min första dagarna och öka sedan med 5 min per dag. Detta gäller speciellt vid solsemester utomlands. De flesta klarar inte detta utan stannar ändå för länge i solen. Man kan då förbereda huden långsamt i ett UVA-solarium 2-3 ggr i veckan, under 6-8 veckor, t ex före en utlandsresa. Även då börjar man med korta tider, 5 min, och ökar med några minuter varje gång. Man skall sedan ändå vara försiktig utomlands, sola korta stunder de första dagarna, och samtidigt använda solskyddsmedel med hög skyddsfaktor. I svårare fall av ljuskänslighet finns vissa rent medicinska behandlingsmetoder, där den effektivaste är en kombinerad tablett- och ljusbehandling, s k PUVA.

Granskad av: 
 

Rekommenderat på HUDEN.se

Atopiska vinterfötter
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Så kallade atopiska vinterfötter är en mycket envis och besvärlig hudsjukdom, vanligast hos barn mellan 4 och 12 års ålder. Klinisk bild Förändringarna består av ganska blek, torr...
Munsår (Munherpes)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Varför får man munsår? Olika typer av munsår kan likna varandra men uppkomma av olika orsaker och ha olika förlopp. De kan bero på yttre påverkan, irritation från en vass tand, en...
Hudbristningar (Striae)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Det latinska ordet striae är i grnde samma som engelskans "stretch", "sträcka" på svenska - när man får hudbristningar sträcks huden ut. En vanlig anledning är att huden inte har...
Solskolan
Det tar ca 48 timmar för kroppen att bilda ett eget pigment. Under den tiden är det extra viktigt att skydda huden mot strålarna! Tänk på att solen alltid bränner hårdare på hög...

Senaste från DOKTORN.com

Migräntestet: "Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
Migräntestet: "Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
Redan under första veckan har närmare 80 000 personer besökt kampanjen Migräntestet hos DOKTORN...
Höstlovstider - det här gäller om du blir sjuk på semestern
Höstlovstider - det här gäller om du blir sjuk på semestern
Det stundar höstlovstider och många passar på att resa utomlands...
Då ska du ta din blodtrycksmedicin
Då ska du ta din blodtrycksmedicin
Vilken tid på dygnet du tar din blodtrycksmedicin kan vara avgörande inte bara för att stabilisera blodtrycket utan även för att minska risken för sjukdom och förtida död...
Magsjuka - orsak, symtom och lindring
Magsjuka - orsak, symtom och lindring
Det är lätt att drabbas av magsjuka och det kan vara ett jobbigt tillstånd. Som tur är brukar inte magsjuka vara farligt och det går över av sig själv efter ett par dygn...
Vintertid 2019 - så påverkas din kropp av sommar- och vintertid
Vintertid 2019 - så påverkas din kropp av sommar- och vintertid
Två gånger årligen ställer vi om klockan vilket innebär att vi behöver anpassa oss till nya rutiner. Men hur påverkar det här egentligen vår hälsa, fysiskt och psykiskt?...
Livsmedelsverket varnar gravida för rött kött
Livsmedelsverket varnar gravida för rött kött
För gravida har det länge funnits råd om att genomsteka kött från lamm, gris och vilt. Råden skyddar mot att smittas av parasiten toxoplasma. Nu utökas råden till att även omfatta nötkött.