Soleksem och ljuskänslighet

Soleksem och ljuskänslighet

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2008-06-03
Uppdaterad: 2016-06-14
Författare: Redaktionen
Granskad av: Redaktionen

Solutslag är mycket vanligt och man räknar med att omkring 10-15% har mer eller mindre omfattande besvär av detta. Alla kan få solutslag, men mest utsatta är ljushyade och rödlätta personer som har svårt att bli bruna och mest blir röda och brända av solen. Solutslag kan börja i vilken ålder som helst, men oftast före 30 års ålder.

I de flesta fall börjar besvären efter det att man har bränt sig kraftigt i solen, vanligen i samband med en solsemester utomlands. Många kommer ihåg det exakta tillfället för denna händelse.

Klinisk bild

Soleksem yttrar sig vanligen som små kliande knottror eller blåsor, oftast på bröstet men också på andra ställen där solen kommer åt, t.ex. handryggar, armar och ben. Ansiktet klarar sig ofta på grund av ett s.k. härdningsfenomen, genom att det dagligen utsätts för små doser av ultraviolett ljus. I svårare fall kan dock även ansiktet och andra partier på kroppen komma att engageras. Det finns lindrigare och svårare former av ljuskänslighet. Sjukdomsbilden varierar också från små knottror och blåsor, till större och ibland mycket utbredda utslag. Utslagets brokiga utseende har givit upphov till namnet - kroniskt polymorft ljusutslag. Solutslag kan komma flera dagar efter solandet, varför man inte alltid tänker på sambandet med sol. Besvären sitter sedan i några dar till ibland flera veckor, och i svåra fall även längre. I sällsynta fall kan man ha besvär även vintertid, och då också på klädbetäckta områden.

Det finns också vissa speciella sjukdomstillstånd som är förenade med en ökad ljuskänslighet. De har dock sina särskilda kännetecken, vilket alltid beaktas vid läkarundersökningen.

Orolig över din leverfläck? Fråga hudläkare idag och få svar inom 24 timmar »    I samarbete med hudläkare

Sjukdomsförlopp

Har man väl fått solutslag en gång fortsätter besvären varje vår och sommar vid förnyad solning. Det beror sannolikt på att det i huden har bränts fram vissa ämnen som sedan reagerar vid sol även framöver - en slags "solallergi" har uppkommit. Är man oförsiktig kan känsligheten öka och man får utslag lättare, men också på nya hudområden som tidigare klarat sig. Man vet numera att det framförallt är långvågigt ultraviolett ljus (UVA), men också kortvågigt UVB-ljus, som utlöser symptomen. Vissa läkemedel kan ibland bidraga till uppkomsten, men i de flesta fall är det solen enbart som är orsaken, och att man vistats för länge i den.

Behandling

Många ljuskänsliga patienter upplever ett s.k. härdningsfenomen, d.v.s. man har mest besvär i början av försommaren och sedan vänjer sig huden och besvären minskar. Detta kan utnyttjas ur behandlingssynpunkt. Har man en gång fått solutslag skall man först och främst alltid använda solskyddsmedel. I början använder man ett medel med en hög skyddsfaktor, 15-30. Medlet måste skydda bra mot både UVB och UVA. På våren när huden är blek måste den vänjas mycket sakta och försiktigt vid solen.

En blek och oskyddad hud hos en normal person som inte är ljuskänslig, kan bli röd och bränd redan efter 20 min i den svenska vårsolen. Börja därför med bara 5 min första dagarna och öka sedan med 5 min per dag. Detta gäller speciellt vid solsemester utomlands. De flesta klarar inte detta utan stannar ändå för länge i solen. Man kan då förbereda huden långsamt i ett UVA-solarium 2-3 ggr i veckan, under 6-8 veckor, t ex före en utlandsresa. Även då börjar man med korta tider, 5 min, och ökar med några minuter varje gång. Man skall sedan ändå vara försiktig utomlands, sola korta stunder de första dagarna, och samtidigt använda solskyddsmedel med hög skyddsfaktor. I svårare fall av ljuskänslighet finns vissa rent medicinska behandlingsmetoder, där den effektivaste är en kombinerad tablett- och ljusbehandling, s k PUVA.

 

Rekommenderat på HUDEN.se

Soleksem och ljuskänslighet
Solutslag är mycket vanligt och man räknar med att omkring 10-15% har mer eller mindre omfattande besvär av detta. Alla kan få solutslag, men mest utsatta är ljushyade och...
Mjölkskorv
Mjölkskorv eller gnejs är hos spädbarn så vanligt att det nästan kan betraktas som normalt. Det är en variant av seborrhoiskt eksem. Klinisk bild Skorv sitter som feta gulvita...
Akne (Finnar)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Vad är akne? Akne är ett samlingsnamn för finnar och pormaskar. Finnar är röda inflammerade  talgkörtlar - upp till cm-stora knölar i huden - ibland med en varblåsa i mitten...
Impetigo (Svinkoppor)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Detta är en vanlig och smittsam bakterieinfektion med gulaktigt smetiga sår, ofta hos barn. Klinisk bild Smetigt gula sår på rodnad botten. Vanligast är mycket små varfyllda...
Granuloma anulare
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Vid denna sjukdom uppstår knutor i hudens bindväv av okänd orsak. Personer med denna åkomma är i övrigt vanligen helt friska. Sjukdomen har inget samband med allergi eller...

Senaste från DOKTORN.com

6 000 liv i Sverige kan sparas varje år - med bättre matvanor
6 000 liv i Sverige kan sparas varje år - med bättre matvanor
Genom bra matvanor kan 6 400 dödsfall per år förhindras eller senareläggas. Störst effekt skulle mer frukt och grönsaker ha på hälsan.
Melanzane alla parmigiana
Melanzane alla parmigiana
Vad sägs om en äkta italiensk husmansklassiker? Melanzane, eller auberginegratäng, är nästan ännu godare dagen efter.
Hälsoinspiratören Mia Ånemyr: ”Du är aldrig din vikt!”
Hälsoinspiratören Mia Ånemyr: ”Du är aldrig din vikt!”
Många som kontaktar Mia Ånemyr men önskan om råd och hjälp för att gå ner i vikt blir ofta besvikna när hon svarar att hon faktiskt inte kan göra något åt saken.
Asklepios – läkekonstens gud och den nutida läkarens emblem
Asklepios – läkekonstens gud och den nutida läkarens emblem
Asklepios var läkekonstens gud i det antika Grekland och i dess mytologi. Han fortsätter att vara så och benämningen eskulap för läkare används ju fortfarande.
Att jobba med palliativ vård: ”Att möta människor i kris är en stor utmaning”
Att jobba med palliativ vård: ”Att möta människor i kris är en stor utmaning”
För Johanna Kesti var det arbetet inom demensvården under sena tonåren som blev startskottet på en karriär inom vården och framförallt, palliativ vård, det vill säga vård i livets slutskede...
Parterapeuten: ”Ibland kan det vara skönt med en neutral part”
Parterapeuten: ”Ibland kan det vara skönt med en neutral part”
Allting blir inte alltid som man har tänkt sig och vid en punkt i livet kanske det förhållande som från början kändes så rätt plötsligt ställs på sin spets...