Kortisonpreparat

Kortisonpreparat

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2008-06-03
Uppdaterad: 2014-12-09
Författare: Redaktionen

Kortison är ett hormon som bildas i binjurarna hos alla människor. Det har betydelse för kroppens alla organ och vävnader och reglerar bl.a. vatten-, salt-, fett-, kolhydrat- och äggvitebalans.

Kortison har också inflammationslindrande egenskaper. Kortisonproduktionen ökar då kroppen utsättes för olika påfrestningar, t.ex. stresstillstånd, vävnadsskador, och infektioner. Kortisonbehandling har varit i bruk sedan 1952, och är idag fortfarande ett viktigt läkemedel vid många annars svårbehandlade och långvariga sjukdomar, t.ex. reumatiska sjukdomar, astma och allergisk rinit.

Direkt på huden

En fördel vid behandling av hudsjukdomar med kortison är att man kan tillföra sitt läkemedel direkt på huden i stället för att gå omvägen över tablettbehandling och man slipper sålunda effekt på andra organ i kroppen. Kortisonsalvor har flera olika effekter. De är inflammationshämmande, klådlindrande, och bromsar t ex den ökade celldelningen vid psoriasis.

En vanlig missuppfattning är att kortisonpreparat inte har läkande effekt utan bara dämpar symptomen. Vissa sjukdomar som eksem och psoriasis visar tendens till återfall oberoende av vilken behandling som givits. Detta beror på att sjukdomsaktiviteten på nytt stimulerats av andra faktorer.

Efterbehandling

Efterbehandling kan motverka detta och är därför alltid mycket viktig. Först när man blivit helt bra glesar man ut behandlingarna, långsamt och successivt enligt föreskrift. Kortisonbehandling bör aldrig avbrytas plötsligt. Kortisonsalvor och -krämer är olika kraftigt verksamma. De brukar indelas i fyra styrkegrupper, där grupp 1 innehåller de svagaste (t.ex. hydrokortisonpreparaten som är receptfria i mindre förpackningar) och grupp 4 de allra starkaste. Olika sjukdomar kräver olika starka salvor/krämer för att bli bra, vilket läkaren tar hänsyn till vid utskrivningen. Man måste också beakta, på vilka kroppsområden de skall användas. På känsliga hudområden, t ex runt ögon, i ansiktet, på halsen, under armar och i ljumskar, används svagare medel.

Hur stark är salvan

Man kan inte själv se på tubens procenthalt hur stark salvan är! Detta beror på att det finns olika kortisonämnen som är olika starka. Av ett mycket starkt verksamt kortisonämne (styrkegrupp 4) behövs bara en helt låg koncentration på 0,05%, medan ett svagt kortisonämne som hydrokortison (styrkegrupp 1), måste användes i 1% koncentration.

En mycket stark salva kan alltså ha en mycket liten procenthalt angiven på tuben.

Olika former

Kortisonpreparat finns i olika beredningsformer. Beroende på hudsjukdomen används t.ex. kräm, salva eller lösning. Den senare vanligtvis för hårbottenbehandling. Preparaten skall också användas olika många gånger per dag.

Några måste användas upp till 3 ggr dagligen medan andra skall masseras in endast 1 gång om dagen. Biverkningar är sällsynta.

Tunn och skör hud

Vid långvarigt bruk av starka salvor, speciellt ur grupp 3 och 4, kan huden bli tunn och skör. Huden i ansiktet, armhålor och ljumskveck är extra känslig, små blodkärlsbristningar kan förekomma. Hårsäcksinflammationer (follikuliter), som små fina kvisslor, kan också uppkomma, särskilt i ansiktet och på armar och ben.

Inverkan på inre organ motsvarande effekter av kortisontablettbehandling hör till ovanligheten, om inte mycket stora kroppspartier behandlas med starka salvor under lång tid. Biverkningar för salvor ur grupp 1 och 2 är ovanliga. Vissa sjukdomar som t ex psoriasis kan kräva 6-8 veckors behandling eller mer. Om man går under regelbunden läkarkontroll beaktas hela tiden ovanstående faktorer, och man kan lugnt följa de givna ordinationerna.

 

Rekommenderat på HUDEN.se

Soleksem och ljuskänslighet
Solutslag är mycket vanligt och man räknar med att omkring 10-15% har mer eller mindre omfattande besvär av detta. Alla kan få solutslag, men mest utsatta är ljushyade och...
Mjölkskorv
Mjölkskorv eller gnejs är hos spädbarn så vanligt att det nästan kan betraktas som normalt. Det är en variant av seborrhoiskt eksem. Klinisk bild Skorv sitter som feta gulvita...
Akne (Finnar)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Vad är akne? Akne är ett samlingsnamn för finnar och pormaskar. Finnar är röda inflammerade  talgkörtlar - upp till cm-stora knölar i huden - ibland med en varblåsa i mitten...
Impetigo (Svinkoppor)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Detta är en vanlig och smittsam bakterieinfektion med gulaktigt smetiga sår, ofta hos barn. Klinisk bild Smetigt gula sår på rodnad botten. Vanligast är mycket små varfyllda...
Granuloma anulare
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Vid denna sjukdom uppstår knutor i hudens bindväv av okänd orsak. Personer med denna åkomma är i övrigt vanligen helt friska. Sjukdomen har inget samband med allergi eller...

Senaste från DOKTORN.com

Ökad hårväxt hos kvinnor (hirsutism)
Ökad hårväxt hos kvinnor (hirsutism)
Ökad hårväxt hos kvinnor kan uppfattas som ett besvär, speciellt hos de som får kraftig hårväxt som på grund av västerländska skönhetsideal associeras med manligt utseende...
Oregelbunden mens - orsaker och behandling
Oregelbunden mens - orsaker och behandling
Oregelbunden mens betyder att mensen inte följer en regelbunden rutin var fjärde vecka...
Trombocytopeni (brist på blodplättar)
Trombocytopeni (brist på blodplättar)
Trombocytopeni är ett tillstånd som innebär att man av någon orsak har brist på blodplättar (trombocyter). Det tydligaste tecknet på trombocytopeni är att det är lättare att få blödningar.
Allt om födoämnesallergi (matallergi)
Allt om födoämnesallergi (matallergi)
När man har en födoämnesallergi är man allergisk mot någon typ av mat eller dryck. Några av de vanligaste födoämnesallergierna är komjölk, nötter och ägg.
Utebliven mens (amenorré) - några vanliga orsaker
Utebliven mens (amenorré) - några vanliga orsaker
Utebliven mens innebär att din mens inte kommer alls under en eller flera månader, och det kan hända av flera olika orsaker. Utebliven mens brukar kallas för ”amenorré” på medicinskt språk.
Henoch-Schönleins purpura (HSP, lgA-vaskulit)
Henoch-Schönleins purpura (HSP, lgA-vaskulit)
Henoch-Schönleins purpura är en inflammation i små blodkärl i huden och kroppens inre organ. Henoch-Schönleins purpura brukar också kallas för HSP eller lgA-vaskulit.