Aktiniska keratoser (Solskador)

Aktiniska keratoser (Solskador)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2014-02-06
Uppdaterad: 2015-05-08
Författare: Granskad av hudläkare Anders Hallén
Granskad av: Granskad av hudläkare Anders Hallén

Vad är Aktinisk keratos?

Aktinisk keratos är beteckningen för ytliga cellförändringar i huden.

Rör det sig om cancer?

Cellförändringarna är mycket ytliga och det rör sig inte om cancer. Däremot kan man betrakta dem som tidiga förstadier till en snäll form av hudcancer (denna hudcancerform kallas för skivepitelcancer och har ingenting med den betydligt farligare tumören malignt melanom att göra).

Var brukar Aktiniska keratoser uppträda?

Vanligast är att de finns i ansiktet och på öronen. Hos tunnhåriga män uppträder de ofta på hjässan. Handryggar är en annan plats där de kan förekomma. Ibland kan de även dyka upp på andra solbelysta områden på kroppen.

Vad är det som orsakar Aktiniska keratoser?

Orsaken är solljus. Vi vet att det är den totala mängden solljus som huden har usatts för under livet som avgör om en aktinisk keratos ska uppkomma eller inte. Man kan alltså mycket väl ha varit försiktig med solning under de senaste åren och ändå utveckla aktiniska keratoser.

Vad finns det för behandling?

Den enklaste och vanligaste behandlingen är frysning. Man kan frysbehandla förändringarna med koldioxid eller med kväve. Efter frysningen uppstår ofta en liten skorpa. Ibland kan en liten blåsa uppstå, i så fall bör man lägga om denna med torr kompress.

I undantagsfall och om förändringarna är utbredda kan en särskild ljusbehandlingsbetod tillgripas. I sådana fall kan också olika krämbehandlngar användas.

Hur ofta bör man behandla?

I början behöver frysbehandlingen ofta upprepas några gånger i en behandlingsserie. Därefter räcker det ofta med behandling någon gång om året.

Hur ofta behandlingen behöver upprepas beror dock givetvis på den individuella tendensen att få nya aktiniska keratoser, som i sin tur beror på den ackumulerade ljusdosen under livet.

Kan man få Aktiniska keratoser längre fram?

I och med att huden fått ta emot tillräckligt mycket solstrålning för att framkalla en eller flera aktiniska keratoser, är det sannolikt att ytterligare förändringar dyker upp under de närmaste åren. Det är dock viktigt att redan nu förhindra ytterligare skadlig inverkan på huden, i första hand genom försiktighet med solexposition.

Härigenom minskar risken för att på flera års sikt få ett kraftigt ökat antal aktiniska keratoser.

Hur förebyggs Aktiniska keratoser?

Man bör inte aktivt söka upp solljuset, dvs lägga sig och sola på tomten, badstranden eller i solarium. Däremot får man inte känna sig förhindrad att leva ett vanligt aktivt och socialt liv, dvs utöva arbete och fritid utomhus, resa utomlands etc. Tunnhåriga män bör gärna bära huvudbonad sommartid.

Det är viktigt att under sommarhalvåret i Sverige dagligen använda ett effektivt solskyddsmedel. Särskilt viktigt är det givetvis att använda solskyddsmedel vid vistelse i sydliga länder.

Solskyddsmedel

Täckande och skuggande klädsel är bra solskydd. Ett bra solskyddsmedel bör vara vattenfast och ha ett gott skydd både för ljusets långvågiga (UVA) och kortvågiga (UVB) strålar. Använd en hög solskyddsfaktor.

Denna information har utarbetats av dr Anders Enhamre, läkargruppen Mörby. Dr Enhamre är specialist på hudsjukdomar. Texten har uppdaterats av Anders Hallén, hudläkare 2014-03-13

Se mer om hud och sol i filmen Hudförändringar av solen här

 

Rekommenderat på HUDEN.se

Soleksem och ljuskänslighet
Solutslag är mycket vanligt och man räknar med att omkring 10-15% har mer eller mindre omfattande besvär av detta. Alla kan få solutslag, men mest utsatta är ljushyade och...
Mjölkskorv
Mjölkskorv eller gnejs är hos spädbarn så vanligt att det nästan kan betraktas som normalt. Det är en variant av seborrhoiskt eksem. Klinisk bild Skorv sitter som feta gulvita...
Akne (Finnar)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Vad är akne? Akne är ett samlingsnamn för finnar och pormaskar. Finnar är röda inflammerade  talgkörtlar - upp till cm-stora knölar i huden - ibland med en varblåsa i mitten...
Impetigo (Svinkoppor)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Detta är en vanlig och smittsam bakterieinfektion med gulaktigt smetiga sår, ofta hos barn. Klinisk bild Smetigt gula sår på rodnad botten. Vanligast är mycket små varfyllda...
Granuloma anulare
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Vid denna sjukdom uppstår knutor i hudens bindväv av okänd orsak. Personer med denna åkomma är i övrigt vanligen helt friska. Sjukdomen har inget samband med allergi eller...

Senaste från DOKTORN.com

Quorndolmar
Quorndolmar
Kåldolmar eller vinbladsdolmar har du kanske hört talas om, men hur är det med quorndolmar? Här är ett recept som är väl värt att testa! Receptet presenteras i samarbete med Belly Balance .
Antidepressiva till äldre kan orsaka rubbningar i hjärtrytmen
Antidepressiva till äldre kan orsaka rubbningar i hjärtrytmen
Nästan 500 000 personer 65 år och äldre använder läkemedel som är klassade med risk att kunna orsaka en ovanlig men livshotande rubbning i hjärtrytmen...
Så nyttig är påskmaten
Så nyttig är påskmaten
Med påskbuffén full av läckerheter kan det vara svårt att stå emot frestelserna. Hur nyttigt är egentligen lammet och är fisk verkligen så bra för hälsan?...
Så kör du säkert i påsk - det här bör du tänka på!
Så kör du säkert i påsk - det här bör du tänka på!
Om du inte tar kvasten till vänner, släktingar och sommar- och fjällstugor eller liknande i påsk åker du kanske tåg, flyg eller buss...
Experten: Så tar du hand om dina tänder i påsk
Experten: Så tar du hand om dina tänder i påsk
Årets största godishelg närmar sig och de kulörta påskäggen kommer fyllas med tusentals ton godis. Gott, förvisso, men illa för tänderna...
Studie: Välling kan öka risken för övervikt
Studie: Välling kan öka risken för övervikt
Välling kan öka risken för övervikt och nu menar experter att man ska börja fundera på hur vällingen faktiskt används...