Soleksem och ljuskänslighet

Soleksem och ljuskänslighet

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Solutslag är mycket vanligt och man räknar med att omkring 10-15% har mer eller mindre omfattande besvär av detta. Alla kan få solutslag, men mest utsatta är ljushyade och rödlätta personer som har svårt att bli bruna och mest blir röda och brända av solen. Solutslag kan börja i vilken ålder som helst, men oftast före 30 års ålder.

I de flesta fall börjar besvären efter det att man har bränt sig kraftigt i solen, vanligen i samband med en solsemester utomlands. Många kommer ihåg det exakta tillfället för denna händelse.

Klinisk bild

Soleksem yttrar sig vanligen som små kliande knottror eller blåsor, oftast på bröstet men också på andra ställen där solen kommer åt, t.ex. handryggar, armar och ben. Ansiktet klarar sig ofta på grund av ett s.k. härdningsfenomen, genom att det dagligen utsätts för små doser av ultraviolett ljus. I svårare fall kan dock även ansiktet och andra partier på kroppen komma att engageras. Det finns lindrigare och svårare former av ljuskänslighet. Sjukdomsbilden varierar också från små knottror och blåsor, till större och ibland mycket utbredda utslag. Utslagets brokiga utseende har givit upphov till namnet - kroniskt polymorft ljusutslag. Solutslag kan komma flera dagar efter solandet, varför man inte alltid tänker på sambandet med sol. Besvären sitter sedan i några dar till ibland flera veckor, och i svåra fall även längre. I sällsynta fall kan man ha besvär även vintertid, och då också på klädbetäckta områden.

Det finns också vissa speciella sjukdomstillstånd som är förenade med en ökad ljuskänslighet. De har dock sina särskilda kännetecken, vilket alltid beaktas vid läkarundersökningen.

Orolig över din leverfläck? Fråga hudläkare idag och få svar inom 24 timmar »    I samarbete med hudläkare

Sjukdomsförlopp

Har man väl fått solutslag en gång fortsätter besvären varje vår och sommar vid förnyad solning. Det beror sannolikt på att det i huden har bränts fram vissa ämnen som sedan reagerar vid sol även framöver - en slags "solallergi" har uppkommit. Är man oförsiktig kan känsligheten öka och man får utslag lättare, men också på nya hudområden som tidigare klarat sig. Man vet numera att det framförallt är långvågigt ultraviolett ljus (UVA), men också kortvågigt UVB-ljus, som utlöser symptomen. Vissa läkemedel kan ibland bidraga till uppkomsten, men i de flesta fall är det solen enbart som är orsaken, och att man vistats för länge i den.

Behandling

Många ljuskänsliga patienter upplever ett s.k. härdningsfenomen, d.v.s. man har mest besvär i början av försommaren och sedan vänjer sig huden och besvären minskar. Detta kan utnyttjas ur behandlingssynpunkt. Har man en gång fått solutslag skall man först och främst alltid använda solskyddsmedel. I början använder man ett medel med en hög skyddsfaktor, 15-30. Medlet måste skydda bra mot både UVB och UVA. På våren när huden är blek måste den vänjas mycket sakta och försiktigt vid solen.

En blek och oskyddad hud hos en normal person som inte är ljuskänslig, kan bli röd och bränd redan efter 20 min i den svenska vårsolen. Börja därför med bara 5 min första dagarna och öka sedan med 5 min per dag. Detta gäller speciellt vid solsemester utomlands. De flesta klarar inte detta utan stannar ändå för länge i solen. Man kan då förbereda huden långsamt i ett UVA-solarium 2-3 ggr i veckan, under 6-8 veckor, t ex före en utlandsresa. Även då börjar man med korta tider, 5 min, och ökar med några minuter varje gång. Man skall sedan ändå vara försiktig utomlands, sola korta stunder de första dagarna, och samtidigt använda solskyddsmedel med hög skyddsfaktor. I svårare fall av ljuskänslighet finns vissa rent medicinska behandlingsmetoder, där den effektivaste är en kombinerad tablett- och ljusbehandling, s k PUVA.

 

Rekommenderat på HUDEN.se

Atopiska vinterfötter
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Så kallade atopiska vinterfötter är en mycket envis och besvärlig hudsjukdom, vanligast hos barn mellan 4 och 12 års ålder. Klinisk bild Förändringarna består av ganska blek, torr...
Munsår (Munherpes)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Varför får man munsår? Olika typer av munsår kan likna varandra men uppkomma av olika orsaker och ha olika förlopp. De kan bero på yttre påverkan, irritation från en vass tand, en...
Hudbristningar (Striae)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Det latinska ordet striae är i grnde samma som engelskans "stretch", "sträcka" på svenska - när man får hudbristningar sträcks huden ut. En vanlig anledning är att huden inte har...
Solskolan
Det tar ca 48 timmar för kroppen att bilda ett eget pigment. Under den tiden är det extra viktigt att skydda huden mot strålarna! Tänk på att solen alltid bränner hårdare på hög...

Senaste från DOKTORN.com

Antibiotika – hur undviker vi antibiotikaresistens?
Antibiotika – hur undviker vi antibiotikaresistens?
Det är viktigt att använda antibiotika rätt för att inte riskera antibiotikaresistens...
Korn- och citrondricka
Korn- och citrondricka
En frisk och läskande måltidsdryck som sägs ha varit kung Gustav VI Adolfs älsklingsdryck. Och kornen som du silar ifrån kan du använda till brödbaket!...
Smörsyra kan bli behandlingsmetod vid IBS
Smörsyra kan bli behandlingsmetod vid IBS
IBS-patienter har en lägre andel av de bakteriearter som kan producera smörsyra i tarmen. Detta kan också vara en bidragande orsak till att man drabbas av sjukdomen...
Bästa kosten för en aktiv livsstil
Bästa kosten för en aktiv livsstil
Allt fler motionärer höjer träningsnivån. Men kunskapen om vad som krävs i kostväg för att balansera upp släpar efter, menar näringsfysiologen Linda Bakkman...