Generande hårväxt

Generande hårväxt

Stark hårväxt av manligt utseende kan vara ett kosmetiskt problem för kvinnor. I många länder är det däremot ett helt normalt fenomen.

Endast i sällsynta fall orsakas det av en hormonellt betingad sjukdom. Reklambudskap styr vad kvinnor upplever som normal hårväxt. Kvinnor med en helt slät och hårlös hud idealiseras ofta och framställs som vackra och friska.

Klinisk bild

En ökad behåring av generande slag kan uppkomma på överläppen, underarmar, underben, lår, mage och bröst, ibland med rejält grova och mörka långa hår. Manliga släktingar har i regel då också extra kraftig hårväxt, t. ex. på överkroppen, armar och ben. Hypertrikos kallas tillståndet när behåringen på för en kvinna normala områden blir allt för kraftig, t.ex. på armar, underben, haka och överläpp.

Vid s.k. hirsutism har den ökade behåringen ett mer manligt mönster och kan då finnas även på t.ex. lår, rygg, bröst, hals och kinder.

Sjukdomsorsak

En ökad behåring är oftast ärftlig betingad, normalt och naturligt förekommande i Sydeuropa och många andra länder. Av ärftliga skäl har huden i dessa fall en ökad mottaglighet för inverkan från normalt förekommande hormoner av manlig karaktär (androgener). I sällsynta fall beror hårväxten på en hormonell störning i t.ex.binjurar eller äggstockar. Vissa äldre typer av P-piller och annan hormonbehandling kan bidraga till uppkomsten, medan den i stället kan motverkas av andra nyare medel.

En annan ovanlig orsak är sjukdomen polycystiska ovarier (PCO) där en hormonell rubbning leder till defekt fungerande äggstockar, vilket yttrar sig med bl.a. oregelbunden mens, övervikt, och hirsutism. Andra medicinska tillstånd t.ex. tumörer i binjurar m. m. är däremot en mycket ovanlig orsak.

Förlopp

Hårväxten kan bli märkbar redan i 20-årsåldern och tilltar vanligen med ökad ålder.

Behandling

Den ökade behåringen är framför allt ett kosmetiskt problem och inte primärt ett fall för sjukvården, såvida den inte undantagsvis beror på något sjukdomstillstånd. På apoteket finns olika hårborttagningsmedel och medel som bleker mörka hårstrån att köpa. Vaxning är en klassisk metod, som är litet smärtsam första gångerna och kan leda till irritation i hårsäckarna (follikuliter), men som fungerar bra. Speciella rakapparater (LadyShave) för kvinnor har utvecklats. Tillståndet förvärras inte, som många tror, av att plocka eller raka bort det generande håret. Detta är enkla, effektiva och ofta bästa sätt att angripa problemet på.

Hudterapeuter kan också hjälpa till på andra sätt, med t.ex. elektrolys när en svag ström skickas ned genom en tunn fin nål och på så vis förstör hårsäcken. Det finns också vissa lasermetoder och IPL-ljuslampor samt en särskild blixtljuslampa (Epilight, Photoderm) som kan användas. Dessa metoder verkar lovande men hur bestående resultat man får är ännu inte fullt utvärderat (sannolikt behövs flera behandlingar). Ett påvisat bakomliggande medicinskt sjukdomstillstånd behandlas förstås i första hand. Medicinsk behandling med läkemedel som har en antiandrogen effekt (t.ex. cyproteronacetat) kan användas i vissa svårare fall, men får inte ges under graviditet eller amning. Patienter som redan äter p-piller kan byta till ett som är östrogendominerat, eller kanske t o m ett likartat preparat med antiandrogen effekt (Diane). Diane innehåller cyproteronacetat och är ett antiandrogent medel godkänt mot akne med seborré. Det har samtidigt effekt som ett p-piller, och kan kombineras med tillägg av en högre dos cyproteronacetat vid hirsutism. Man måste känna till att något resultat med nämnda mediciner tidigast ses efter ca. 6 månaders behandling, men att förbättring tilltar ju längre behandlingen pågår. Behandlingen är tyvärr mångårig och om den avslutas kommer hårväxten tillbaka. Biverkningar som mellanblödningar, bröstspänning, trötthet, minskad sexuell lust m. m. förekommer och ev. långtidsrisker med beskrivna preparat är inte fullt kända.

Rekommenderat på HUDEN.se

Soleksem och ljuskänslighet
Solutslag är mycket vanligt och man räknar med att omkring 10-15% har mer eller mindre omfattande besvär av detta. Alla kan få solutslag, men mest utsatta är ljushyade och...
Mjölkskorv
Mjölkskorv eller gnejs är hos spädbarn så vanligt att det nästan kan betraktas som normalt. Det är en variant av seborrhoiskt eksem. Klinisk bild Skorv sitter som feta gulvita...
Akne (Finnar)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Vad är akne? Akne är ett samlingsnamn för finnar och pormaskar. Finnar är röda inflammerade  talgkörtlar - upp till cm-stora knölar i huden - ibland med en varblåsa i mitten...
Impetigo (Svinkoppor)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Detta är en vanlig och smittsam bakterieinfektion med gulaktigt smetiga sår, ofta hos barn. Klinisk bild Smetigt gula sår på rodnad botten. Vanligast är mycket små varfyllda...
Granuloma anulare
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Vid denna sjukdom uppstår knutor i hudens bindväv av okänd orsak. Personer med denna åkomma är i övrigt vanligen helt friska. Sjukdomen har inget samband med allergi eller...

Senaste från DOKTORN.com

Julmustkyckling
Julmustkyckling
Låt alla runt bordet gissa den hemliga ingrediensen. Ett nytt och roligt recept som innehåller en av julens verklige klassiker, julmust...
Thomas Bodström - om Alzheimer och comeback
Thomas Bodström - om Alzheimer och comeback
Thomas Bodström gillar att ha många bollar i luften, men tar gärna en tupplur för att hämta energi. Senaste boken han skrivit handlar om uppväxten, men med mamma Vanja i fokus...
Malou von Sivers tror på det mänskliga mötet
Malou von Sivers tror på det mänskliga mötet
Med nyfiken blick möter Malou von Sivers sina intervjupersoner. Alltid påläst och intresserad av att få veta mer...
Metabola syndromet - med fokus på ny forskning och behandling
Metabola syndromet - med fokus på ny forskning och behandling
Metabola syndromet (MetS) är en del sammanhängande faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och död...