Borrelia (Erythema chronicum migrans)

Borrelia (Erythema chronicum migrans)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Erythema chronicum migransEfter fästingbett uppträder ibland en långsamt tilltagande hudrodnad med lätt blåröd färgton. Den börjar som en mindre fläck och breder långsamt ut sig över veckor till månader och samtidigt ser man en tendens till att förändringens centrum blir allt blekare. Den yttersta randzonen är rödare.

Utslaget kan successivt breda ut sig över mycket stora kroppsytor. De flesta har förutom hudrodnaden inga som helst andra symtom. Enstaka personer kan första tiden känna diffusa allmänsymtom med trötthet, lätt feber, litet huvudvärk och kanske lätt värk i leder eller muskulatur.

Sjukdomsorsak

Sjukdomen kallas kronisk vandrande hudrodnad - erythema chronicum migrans - och orsakas av en spiralformad bakterie, s k Borrelia-spirochet, som överförs från smittade fästingar. Man bör komma ihåg att långt ifrån alla fästingar är bärare av dessa bakterier. Det är inte alls säkert att man själv har märkt fästingbettet som orsakat besvären. Fästingen genomgår ett utvecklingsstadium över tre år från ägg till larv, nymf och sedan vuxen fästing. Man kan bli biten av en fästing i alla stadier, men en larv eller nymf är inte lätt att känna igen.

Diagnosen ställs på utslagets typiska utseende. Borrelia-infektion stimulerar så småningom till ett antikroppssvar, särskilt hos dem som får senare komplikationer. Med blodprov kan man i enkla fall sällan påvisa några Borrelia-antikroppar, och dessa är därför inte till någon hjälp för diagnosen.

Sjukdomsförlopp

Obehandlat kan utslaget så småningom självläka inom månader eller något år. Det bör dock alltid behandlas. Om ingen behandling ges, kan ibland olika följdsymtom uppkomma. Ett sådant är en tilltagande mörkt blåröd missfärgning av huden - acrodermatit - ofta över en arm eller ett ben, där samtidigt överhuden blir tunn, skrynklig och skör. Detta tillstånd tar dock flera år att utveckla.

Andra mer sällsynta men besvärliga komplikationer i obehandlade fall är ledbesvär och olika neurologiska symtom.

Behandling

Sjukdomen är tacksam att behandla och botas vanligen lätt med antibiotika, såsom penicillin- eller tetracyklintabletter.

Utvärtes behandling av utslaget har ingen effekt på tillståndet.

 

 

Rekommenderat på HUDEN.se

Soleksem och ljuskänslighet
Solutslag är mycket vanligt och man räknar med att omkring 10-15% har mer eller mindre omfattande besvär av detta. Alla kan få solutslag, men mest utsatta är ljushyade och...
Mjölkskorv
Mjölkskorv eller gnejs är hos spädbarn så vanligt att det nästan kan betraktas som normalt. Det är en variant av seborrhoiskt eksem. Klinisk bild Skorv sitter som feta gulvita...
Akne (Finnar)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Vad är akne? Akne är ett samlingsnamn för finnar och pormaskar. Finnar är röda inflammerade  talgkörtlar - upp till cm-stora knölar i huden - ibland med en varblåsa i mitten...
Impetigo (Svinkoppor)
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Detta är en vanlig och smittsam bakterieinfektion med gulaktigt smetiga sår, ofta hos barn. Klinisk bild Smetigt gula sår på rodnad botten. Vanligast är mycket små varfyllda...
Granuloma anulare
Ⓒ Anders Hallén, hudläkare
Vid denna sjukdom uppstår knutor i hudens bindväv av okänd orsak. Personer med denna åkomma är i övrigt vanligen helt friska. Sjukdomen har inget samband med allergi eller...

Senaste från DOKTORN.com

Debatt: Googla dig inte sjukare än du är
Debatt: Googla dig inte sjukare än du är
Idag googlar vi sjukdomar och symtom som aldrig förr. För visst vill vi veta vad vi råkat ut för och hur det kan botas...
Därför är vissa sjusovare - och andra inte!
Därför är vissa sjusovare - och andra inte!
Hur kommer det sig att vissa behöver ett par timmars sömn medan andra behöver få många timmars sömn för att tillfredsställa sitt sömnbehov?...
Vegetariska hundkex och leverfyllda kattkakor
Vegetariska hundkex och leverfyllda kattkakor
Att köpa godis till hunden eller katten kan bli både dyrt och onyttigt. Med de här enkla recepten kan du på egen hand laga gott godis till din kelgris...
Nya riktlinjer: Alla dementa ska få matsällskap
Nya riktlinjer: Alla dementa ska få matsällskap
Dementa bör kunna få sällskap när ska äta även om de bor kvar hemma, det fastslår Socialstyrelsen i nya riktlinjer...